Ryds första flyktningförläggning

Hon hette Flora.
Hon var undernärd och på flykt.
Hon kom med de "vita bussarna" till Ryd.
Under våren 1945 anlände befriade fångar från de tyska koncentrationslägren till Ryd.
Manliga flyktingar hamnade på Ryds Brunn (Ryds första flyktingförläggning). Kvinnorna förlades till Folkets Park och Trojenborg.
Sedan kom en del av dem ut i familjer.
Mormor Anna och morfar Manfred tog hand om Flora. Hon var från Österrike.
Leif Kindblom skriver i sin bok "Historien om Ryds Brunn" om flyktingförläggningen:
"Uthyrningen, som även omfattade vinterhalvåret, medförde att brunnsbolaget kunde vända en lång följd av förlustår till rejäla överskott under de två följande uthyrningsåren".

Redan hösten 1944 blev Ryds Brunn, precis som många andra kurorter, uthyrd till flyktingförläggning. Flyktingsituationen vid krigsslutet krävde stora resurser och bland annat står att läsa att "en inhysning av 150-175 personer gav hyresvärden en intäkt på 125 kronor per dag exklusive uppvärmning, elektricitet och telefon".

Bilden ovan är förstås mycket äldre än 1945 men det var ändå hit - till Ryds Brunn - som flyktingarna kom.
Inget är nytt under solen och den som kan sin historia - som t ex Britt Henriksson - vet att i Ryd finns det en stor medmänsklighet och ett stort hjärta.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En klocka visar om ni är med er tid

Bild
Manfred Napoleon Lindgren! Det låter som en härförare men det var bara min morfar. En av hans främsta tillgångar var en portmonnä med otaliga 25-öringar som var avsedda för barnbarnens akuta behov av godis. Manfred Lindgrens Ur och Optik - som också hade lite guld, silver, bestick och mycket annat i affären på Brunnsgatan - var säkert en blomstrande rörelse för länge sedan. När de här bilderna togs (1968) var det mest en dokumentation över något som inte längre bar sig på en liten ort. Brunnsgatan - August på Backen, Britt Henriksson och Amy, Tore och Alice Bengtsson, familjen Loeb och Filip Svenssons affär. När jag var liten kändes den här delen av Brunnsgatan som hjärtat i Ryd. Att vara i morfars verkstad var spännande, likaså när det kom in någon kund. Då kunde mormor Anna också dyka upp i affären. Det fanns en reklamslogan på morfars vägg, en slogan långt ifrån Dagens TV-reklam och korta budskap: En klocka visar mer än tiden En klocka visar om Ni är med er tid På den
Läs mer

Det var så här det började

Bild
Nils Elovsson - chef på Smålandspostens redaktion i Älmhult - hade vänligheten att skriva ett arbetsintyg efter mitt första vikariat på en tidning. Mina uppgifter hade jag "fullgjort på ett oklanderligt sätt". Jäkla vad det låter fint. "Bra blick för nyheter" - det är också ett gott betyg till en 17-åring som debuterar i journalistyrket. Jag minns den där tiden väldigt väl. Varje dag fick jag "lifta med" fru Olsson - som jobbade i Älmhult. Ett av mina första uppdrag som innebar en bild i tidningen var på en sommaraktivitet i Älmhults kommuns regi. Bygglek tror jag aktiviteten kallades och han som var bygg-lek-ledare var Pigge Hesselman. Cirka 20 år senare gjorde vi revyer tillsammans. Nils Elovsson gav alltid återkoppling på ett bra sätt: "Antalet gäster på ett bröllop avgör inte huruvida det är högtidligt eller inte". "Först ser läsarna - sedan läser de! Redigering är viktigt. Rubriker är viktiga. Ingresser ska fånga läsarna"
Läs mer

Hej, Hej Goding

Bild
"Låg i mitt tält Läste Fib/Aktuellt" Det finns vissa textrader som Du aldrig glömmer. Det här är två. Från Trasthinis första LP:skiva "Hej, Hej Goding". Ingemar Trasthe, Tomas Sandberg, Göran Strandh, Vincent Nilsson, Sven Erik Hansen och Stig Lennart Ohlsson var lite av idoler när jag var liten. Att få höra dem repetera i Ryds Folkets Hus var stort. Och så kom då den orange-färgade LP:n med Hej, Hej Goding som titelspår. Det var ännu större. Jag har andra textrader som jag aldrig blir av med. Wizex: Kila med mig till Kinna och köp två kilo kärlek på försök Tuta på taxi så får vi transport Tanka i Tranås Det går ganska fort Thorleifs: Det är raka rör och ös till bäng På min che, che, cheva Grönwalls: Du ringde från Flen och sa att Du var sen Själv har jag skrivit två dansbands-låtar och mest nöjd är jag med några rader i "Aldrig någonsin". Vid horisonten Segel i vind Kärleken viskar Tätt intill din kind Men det finns inte
Läs mer