Gränslös kärlek

Han mosade banan med grädde och pressade apelsiner till en energirik C-vitamin-dryck inför alla mina fotbollsmatcher hemma på Trojavallen.
Han steg upp ur rullstolen och stödde sig på rullatorn och fixade stekt fläsk med löksås var gång som jag kom hem till Ryd för att hälsa på honom hemma på Berggatan.
Pappa Birger har lärt mig gränslös och villkorslös kärlek.

Den här bilden är garanterat från Olofsbol på den halländska kusten. Här var vi de flesta somrar när jag var liten. Pappa ser så otroligt ung och smal ut. Jag minns honom knappast som så ung - men å andra sidan är jag ju så liten att jag inte ens har badbyxor.

Hans sjukdom MS plågade honom. Rehabiliteringsresorna till Orup utanför Höör var många. Han var bara 58 år när han blev sjuk. Han kämpade nästan 20 år med sin sjukdom.

Han var min störste supporter oavsett hur det gick i fotbollen eller i revyerna. Han var stolt oavsett. Arg på mig? Inte vad jag minns. Annars hade han humör men det märkte vi aldrig hemma. Kanske tog han ut det på fotbollsplanen som domare eller i affären på sura tanter som ville han en "mörare köttbit".

Om det är stekt fläsk med löksås någonstans där jag är och ska äta, då väljer jag alltid denna rätt. Det är ett sätt att hedra en pappa som visade sin kärlek på otroligt många sätt. Det hade räckt med en kram men det var inte hans bästa gren - stekt fläsk med löksås, mosad banan och pressade apelsiner var hans sätt att visa kärlek...