Det gick som tåget i 53 säsonger

1892 till 1944 - där har ni Brunns-epoken i Ryd.
53 säsonger tog Brunnen emot gäster, ett imponerande långt liv för en kurort/brunn på den tiden.
Hur kunde en liten ort som Ryd bli en så populär kurort.
Svaret ger Leif Kindblom i boken "Historien om Ryds Brunn".
Ett avgörande skäl var järnvägen.
Dagliga förbindelser med Vislanda och Karlshamn gjorde det möjligt för många gäster att ta sig till Almundsryd.
Ett annat var Järnkällaren som inte på något sätt har varit dominerande i sentida reklam för Ryd.
Ett tredje skäl till framgången var en framsynt ledning och en trevlig personal.

Den kände författaren Gunnar Adolfsson från Tröjemåla har skrivit en hel del om Ryds Brunn. En rolig berättelse är när Adolfsson skriver om det järnhaltiga vattnet:'
"Drack brunn gjorde inte ortsborna - allra minst den järnvattensörjan som hälsoklena badgäster gick och sög i sig, den kur som målare Lindström yttrade: Di får allt ha starka hälse, di som ska tåla tocket".

1892 bestod Ryd samhället Ryd av ett 30-tal hus och ett par torp samt en fattigstuga. Hela socknen hade 600 invånare. Brunns-epoken gjorde att samhället växte. Det finns en historia som vi alltid måste påminna oss om. Blir vi historie-lösa är Ryd som vilket litet samhälle som helst. Ryd är mycket mer - glöm aldrig det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En klocka visar om ni är med er tid

Det var så här det började

Hej, Hej Goding