Det hade kunnat gå åt h-e!
Redan här var min framtid utstakad - allt på grund av en huvudbonad.
Ja, jag har alltid lyssnat på Povel Ramels skivor och sett flera av hans shower.
Ja, jag har precis som Povel Ramel arbetat på Sveriges Radio (fast på hans tid hette det Radiotjänst)
Ja, jag skriver också revy-texter (inte alls så framgångsrik som mäster Povel men inspirationen har kommit från honom).
"Far jag kan inte få upp min kokosnöt" blev till exempel i min tappning "Det är bara Järnaffären som är sig lik." Om vi mäter det revynumret med Ryd-mått är det lika minnesvärt för Ryd-borna som många av Povels succéer varit för publiken i Knäpp Upp-tälten. Så för min och Ryd-bornas skull - vilken tur att det blev en Povel-huvud-bonad.
Tänk om mina föräldrar hade placerat en annan huvudbonad på min tidiga flint (jag hade inget hår på många år på den här tiden). Då hade livet kunnat bli helt annorlunda.
Hade de valt en stickad mössa, en halmhatt, en dumstrut, en hög hatt, en kosackmössa, ett plommonstop, en turban eller en rånarluva - då hade livet blivit ett rent helvete...eller som Povel uttrycker det i en låt:
"Livet är ett helvete,
det får du räkna me´
min vän
För just när det se ut
som bekymren tagit slut
Väntar nya bak närmaste knut
Efter solsken kommer häll-regn
Efter kolan kommer tandläkaren
Var nu inte så förbaskat käck
Lägg illusionerna uti en gammal säck
För livet är knappast nån succé
Nej snarare, livet är ett helvete"
Och så där vill man ju inte ha det. Vilken jädra tur att de valde rätt och tog på mig en huvudbonad a la Povel Ramel.
Allt annat hade inte varit jag!
Tack Evy och Birger!
Kommentarer
Skicka en kommentar